Es ist mein Leben

Allt går åt skogen just nu. Allt.

Min mobiltelefon krånglar, igen. Det ska vara en s k "smartphone", men det är då banne mej den dummaste mobil jag har haft. Den bara låser sig hela tiden, och folk som ringer till mig kommer inte fram. Ja, jag vet, jag borde lämna in den. Jag ska. Jag har till och med letat fram kvittot nu. Jag ska bara samla energi för att gå in på The Phone House och gräla till mig en service. Ångrar verkligen att jag köpte den där...

När jag letade lägenhet här i Silverstaden förra sommaren blev jag erbjuden en annan på ett annat område först. En nyrenoverad etta med ett stort kök, men jag valde bort den eftersom badrummet var ungefär lika stort som en garderob. Tvättstugan låg dessutom i ett annat hus, och jag ville ha en tvättmaskin i lägenheten, så det fick bli B-strasse istället. Här är badrummet tillräckligt stort för att få plats med en tvättmaskin. Mormor och morfar bytte ut sin i vintras, och det bestämdes att jag skulle få den gamla. Ja, inte helt fel att få en tvättmaskin med tumlare gratis!
I helgen tog vi hem den till mamma och pappa för att provköra den. När jag vred på vattnet sprutade det överallt, utom i trumman... Scheisse!

Det blir till att bita ihop och köpa en ny helt enkelt. När jag kom hem idag hittade jag ett reklamblad från Elgiganten i posten. Bläddrar och hittar en maskin som verkar perfekt, på extrapris den här veckan. Ja, hurra! Inser ungefär två sekunder senare att jag inte har någon som kan hjälpa mig hem med den denna veckan. Den väger 72 kg och nog för att jag är stark, men sex trappor är ganska mycket... Scheisse!

Allt går bra alltså. Eller inte. Murphy's lag har jag hört att den kallas, lagen om alltings jävlighet. Till råga på allt är jag beordrad att vara ledig torsdag-fredag. Bara för att jag vill jobba.
Typiskt.

Ja, nedräkningen till jullovet alltså. 18 veckor tyckte jag Katja sa att det var tills vi får "semester" igen..

Haha! Nej då, så illa är det inte, inte alls. Vi började jobba igår och det gick himla bra faktiskt, trots sex veckors semester. Jag är riktigt pepp på att börja jobba faktiskt, det känns kul och bra att vara hemma och att få sätta igång igen. Jag känner mig "klar" (och nöjd!) med sommaren, så jag har inget emot att börja jobba. Dessutom har jag ju saknat mina kära kollegor! :-) Jag är till och med så pass pepp att jag rensade garderoben igår kväll när jag kom hem...

Lite underligt var det ändå att börja. Många nya ansikten, nya scheman, ändrade rutiner och så vidare, och så vidare... Men men, det blir väl säkert bra så småningom det också.